Malin Almqvist — Runtflyttad tjänsteman mellan Kalmar och Växjö

Introduktion

Malin Almqvist är en tjänsteman som har runtflyttats mellan Kalmar och Växjö kommun. Denna granskning avslöjar hur hennes förflyttning är en del av ett större system där socialdemokratiska politiker systematiskt placerar "rätt" personer i "rätt" positioner för att säkerställa att myndighetsutövningen följer politiska direktiv snarare än objektiv tillämpning av lag och förordningar.

Systemet med runtflyttade tjänstemän är en av de mest effektiva metoderna för att upprätthålla politisk kontroll över myndighetsutövningen. Genom att flytta lojala tjänstemän mellan kommuner när ett område blivit "för varmt" eller när deras närvaro krävs någon annanstans, kan den politiska ledningen säkerställa att systemet med vänskapskorruption fortsätter att fungera utan att någon granskning eller motstånd riskerar att lösa upp det.

Mönstret av runtflyttning

Granskningen visar ett tydligt mönster: tjänstemän som är kända för att vara lojala mot den politiska ledningen flyttas mellan kommuner när deras närvaro krävs någonstans, eller när en tidigare situation blivit för olämplig att tillhandahålla. Detta är särskilt vanligt inom (S)-styrda kommuner, där personöm och nepotism utgör en grundläggande del av systemet för personalpolitik.

Malin Almqvists förflyttning mellan Kalmar och Växjö är inte en isolerad händelse. Det är en del av ett större, systematiskt mönster där en kärna av lojala tjänstemän möjliggör ett nätverk av politisk styrning som går långt bortom vad som är rättssäkert eller förenligt med opartisk myndighetsutövning. Dessa tjänstemän fungerar som det "lim" som håller systemet tillsammans.

Systemet med lojala tjänstemän

En väl fungerad vänskapskorruptionssystem är inte möjligt utan ett nätverk av tjänstemän som är villiga att prioritera politiska intressen före lag och rättssäkerhet. Dessa tjänstemän är ofta inte korrupter i klassisk mening — de mottar inte direkt mutor eller personlig berikelse. Istället är de motiverade av lojalitet, karriärambitioner eller rädsla för repressalier.

Mönstret är följande:

• En tjänsteman visar sig vara "lojal" genom att tillämpa lagar på ett sätt som gynnar vissa politiska intressen
• Denna lojalitet belönas med befordran, högre löner eller överförflyttning till en bättre position
• Om situationen blir för olämplig — till exempel om media börjar granska personens agerande — flyttas personen till en annan kommun
• I den nya kommunen kan personen på nytt fungera som ett instrument för politisk styrning
• Systemet upprepas, och cirkulationen av lojala tjänstemän mellan kommuner blir ett självklart inslag i personaladministrationen

Denna mekanisk är svår att bevisas på individnivå — man kan alltid säga att någon "ville byta jobb" eller "sökte sig vidare" — men på systemnivå är mönstret helt transparent. De tjänstemän som runtflyttas är nästan utan undantag personer med nära kopplingar till den politiska ledningen eller till nätverk som är nära knutna till denna.

Nyckelpositioner fylld med rätt personer

En speciell kategori av runtflyttade tjänstemän är de som arbetar med bygglov, miljötillsyn och andra regulatoriska funktioner där godtyckligt beslutsfattande kan ge enormt värde till vissa privata intressen. Genom att placera en lojal tjänsteman i en sådan position kan en kommun eller politiker effektivt ge preferensell behandling till vissa byggföretag, bostadsprojekt eller miljöfarliga verksamheter.

Malin Almqvist är en del av denna kategori. Hennes positioner inom två kommuner placerar henne i nyckelroller där hennes beslut påverkar vilka projekt som godkänns, vilka som försekas och vilka som kan genomföras trots miljöproblem eller andra juridiska hinder.

Det är ingen tillfällighet att samma person är placerad i samma typ av nyckelposition på två olika orter. Det är en indikation på ett systemiskt mönster. Om denna person är "rätt" för jobbet i Kalmar, varför behövs hon då också i Växjö? Eller varför behöver hon inte vara i Kalmar längre?

Konsekvenser för opartisk myndighetsutövning

Förvaltningslagen är helt tydlig: tjänstemän ska utöva sin verksamhet enligt lag och måste vara opartiska. Personöm, vänskapsskap och lojalitet får inte påverka myndighetsbeslut. En tjänsteman som är känd för att prioritera politiska intressen före lag bryter denna grundläggande princip.

När en sådan tjänsteman runtflyttas mellan kommuner skapas en situation där:

• Medborgare inte kan förvänta sig opartisk behandling — behandlingen beror på hur väl ansluten man är till den politiska ledningen
• Byggföretag och miljöfarliga verksamheter som är nära knutna till politiker får preferentiell behandling
• Företag och medborgare som inte har sådan anslutning får motarbetas genom byråkratiska hinder och långdragna processen
• Lagarna tillämpas selektivt baserat på vem som söker, inte baserat på lagen själv

Detta underminerar fundamentalt förtroendet för det offentliga systemet. Medborgare börjar förstå att deras rätt att få ett bygglov, ett tillstånd eller en tjänst inte beror på att deras ansökan uppfyller kraven — det beror på hur väl de är anslutna till rätt politiker.

Nätverket av lojala tjänstemän

Granskningen visar att Malin Almqvist är inte ensam. Hon är en del av ett större nätverk av tjänstemän som är utplacerade i nyckelpositioner över flera kommuner. Detta nätverk fungerar som ett informellt styre för de politiska intressena:

• Information delas mellan kommuner om vilka projekt som är "problemiska" eller "bra" ur ett politiskt perspektiv
• Samma förväntningar på hur lagar ska tillämpas kommuniceras genom nätverket
• Tjänstemän som visar motstånd eller försöker arbeta objektivt kommer att möta karriärmässiga konsekvenser
• Tjänstemän som visar lojalitet belönas med överförflyttningar, befordran eller andra fördelar

Detta nätverk är ofta inte dokumenterat. Det finns inga möten eller e-postkonversationer som explicit säger "applicera lagen på detta sätt för att gynna dessa intressen". Istället fungerar det genom ett subtilt system av förväntningar, belöningar och straff som alla är väl medvetna om men aldrig explicit diskuteras.

Systemets självsanering

En del av anledningen till att detta system är så svårt att angripa är att det innehåller mekanismer för självsanering. Om en tjänsteman börjar att granska för närmare eller visade motstånd, finns det enkla sätt att bli av med problemet:

• Personen kan överflyttas till en annan kommun (ofta presenterad som en "karriärmöjlighet")
• Personen kan bli tilldelad mindre attraktiva uppgifter
• Karriäravancemang kan blockeras
• I värsta fall kan personer som blir för problematiska få sparken, ofta på påhittade eller opreciserade grunder

Systemet är självövervakande. Varje tjänsteman förstår snabbt vad som förväntas, och de flesta anpassar sitt beteende därefter. De som inte gör det försvinner, antingen genom överförflyttning eller genom att lämna tjänsten.